Vila i frid, Northon

helvete helvete helvete
Om ni bara visste hur många gånger jag försökt skriva detta inlägget. Hur många gånger jag skrivit det för att sedan ta bort allt och börja om. Och sedan igen, och igen. Finns inget sätt för mig att rättvist kunn beskriva honom, tacka honom. Northon var den bästa vännen jag någonsin haft. Han var min trygghet. 
När jag började sköta om honom var jag 12. Jag var en liten tjej, störtförälskad i en tjock liten ponny. 5 år senare står jag här. Jag är 17 nu, jag har vuxit upp genom mina jobbigaste år med honom vid min sida.
 
5 år. Det är vad vi fick tillsammans. 
18 år, det är så länge han var på ridskolan. I 18 år har han jobbat, och lärt så många barn att rida. Northon var en utav de bästa läromästarna på ridskolan, en riktig klippa som man kunde göra allt med. Det vet jag för det har jag självt upplevt, men det är även det alla ridlärare har berättat. Han har lärt så många barn och vuxna att rida, lärt folk att komma över sin hopprädsla. Han har lärt så mycket, till så många av oss. Han var inte bara min bästa vän, utan en trogen läromästare för ridskolan.
18 år utav sitt 22 åriga liv har han spenderat på ridskolan, och mitt hjärta håller på att spricka utav stolthet. Han var helt fantastisk. 
 
Och i 5 år, var han min bästa vän. Under 5 år lärde han mig så mycket, och vi hade så kul. Allt från galna uteritter, till avslängningar på hopptävlingar & bocksprång inne på dressyrbanan. 95 cm hinder och perfekta 10m volter i galopp. Bocksprång ute på snötäckta fält, placeringar i hopptävlingar. Barbackaritter i repgrimma, WE-tävlingar. Allt. Vi gjorde allt. Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är för att jag fick ha honom i mitt liv i 5 långa år. Jag är så tacksam. Så otroligt jävla tacksam. För allt han gjort för mig, allt han lärt mig och all den lycka han givit mig i de allra tuffaste stunderna.
 
Livet är så jävla orättvist. Jag saknar honom så, men jag är glad att han slipper ha ont. Jag är glad över den tiden vi fick, de 5 bästa åren i mitt liv och jag är evigt tacksam för allt vi upplevt tillsammans och all lycka han gett mig.
 
Vila i frid, min vän. Du är det bästa som hänt mig & jag kommer förevigt sakna dig. Men du har det bättre nu och jag försöker se tillbaka på våra år tillsammans och vara stolt istället för att vara ledsen. För vi har gjort så mycket, upplevt så mycket, och det är jag så stolt över. Du förtjänade hela världen, allt, och jag hoppas att jag åtminstone gav dig några bra år. Jag älskar dig något enormt.
Godnatt.
 
 



Tråkiga nyheter...

Vet inte vart jag ska börja.. Det kommer ett längre inlägg om några veckor. Men i alla fall, nu har han några veckor kvar Northon. Det funkar liksom inte längre, hans kropp säger emot, det är för jobbigt för honom. Han måste vandra vidare. Men jag tackar honom innerligt för dessa 5 åren och all glädje han skänkt mig. Världens bästa vän. 





Det senaste





Världens finaste ❤️



Hej! Mitt namn är Ebba och jag är en sextonårig tjej vars intressen är hästar, musik & smink. Jag rider på ridskola där jag för det mesta rider samma ponny. Nämligen min foderhäst Northon som jag nu ridit i 4 år. Jag strävar efter en sund hästhållning och en relation med hästen som inte utgår ifrån dominans. Hästhållning är nämligen ett väldigt intressant ämne som ligger mig nära om hjärtat, så det är någonting ni kommer få läsa mycket utav. Ni kommer också få se en del vardag och musik, då det är ett stort intresse. Mina favoritband är One Direction, Nirvana och Bring Me The Horizon. Hoppas ni finner bloggen intressan och väljer att kika in igen! Kontakt; northons@live.se